Dagar som denna...

Vissa dagar vill jag bara skriva till dig och säga hur mkt jag tycker om dig och vill ha dig tillbaka...

Men i samma ögonblick som jag öppnar våran konversation så inser jag att du kanske valt denna väg medvetet och inte vill veta av mig mer. 

Jag tänker ofta på allt vi gjorde tillsammans, vi gjorde så sjuka saker som bara vi kunde förstå...

Jag har de bra nu oxå men de märks att du inte finns närvarande längre... Du sa till mig att att älska en kille var en helt anorlunda kärlek mot att älska en kompis men jag kan inte hålla med helt för de värker varje dag utan dig. 

Jag kan blunda för de men hålet kommer alltid bestå...